Kulturell Bojkott
Kulturell bojkott är ett strategiskt och fredligt sätt att göra motstånd. Initiativet kommer från den palestinska BDS-rörelsen. Den riktar sig specifikt mot institutioner och projekt som normaliserar Israels systematiska förtryck av palestinier genom så kallad artwashing. Till skillnad från andra kampanjer fokuserar den kulturella bojkotten på medskyldiga aktörer snarare än individer. Den förhåller sig till etiska principer som rör ansvar och rättvisa.
Varför riktar vi oss mot kulturella institutioner?
Kulturell diplomati används ofta av stater som ett verktyg för att dölja brott mot mänskliga rättigheter – en praktik som kallas artwashing.
Vi uppmanar konstnärer, kulturarbetare och institutioner att avstå från samarbeten med aktörer som finansieras av Israel, på samma sätt som man gjorde på 1980-talet under Sydafrikas apartheidregim.
-
Israel sponsrar internationella konstutställningar, filmfestivaler och musikturnéer. Detta skapar bilden av staten som tolerant och innovativ, samtidigt som det avleder uppmärksamhet från apartheidpolitiken.
-
Genom Israel Festival och andra statligt finansierade projekt framställer sig staten som en välmående demokrati. Ockupationen, de systematiska rivningarna av palestinska hem och segregationen sopas under mattan.
Riktlinjer för etiskt kulturellt engagemang
Följ kriterierna från PACBI – den palestinska organisation som ansvarar för den akademiska respektive kulturella bojkottkampanjen.
-
Undvik samarbeten med statligt finansierade israeliska organ (t.ex. Israels kulturministerium eller Tel Aviv Museum of Art) eller evenemang med namn som “Sweden Israel Innovation Days”.
-
Israeler som individer bojkottas inte – enbart om de representerar statsfinansierade initiativ. Så en konstnär som genomför ett projekt med stöd av den israeliska staten skulle exempelvis omfattas av bojkotten.
-
Prioritera samarbeten med palestinska konstnärer och kulturella initiativ som synliggör kampen för befrielse, såsom Palestinian Art Court – Al Hoash eller Ramallah Contemporary Dance Festival.
Globalt och svenskt deltagande i den kulturella bojkotten
-
Artister och musiker: Roger Waters (Pink Floyd), Lauryn Hill och Ken Loach har ställt in spelningar i Israel eller avbrutit samarbeten med statligt finansierade evenemang.
Institutioner: Sydney Festival 2022 drabbades av massavhopp efter att ha tagit emot finansiering från Israels ambassad. Dublin City Council röstade för att stödja den kulturella bojkotten.
Litterärt stöd: Författare som Naomi Klein och Arundhati Roy stödjer offentligt BDS och hänvisar till likheter med antikoloniala rörelser.
-
Historisk solidaritet: Sverige har en lång tradition av kamp mot rasism och apartheid. Inte minst genom sitt bistånd till Sydafrika 1994–2014. Denna tradition är i linje med BDS-principerna.
Dagens engagemang: Svenska artister som Laleh och Mikael Wiehe har uttryckt solidaritet med Palestina. 2019 protesterade många mot Bokmässans beslut att bjuda in talare med kopplingar till den israeliska staten. Israels medverkan i Eurovision Song Contest 2024 i Malmö väckte omfattande kritik och protester, där många svenska kulturarbetare valde att ta ställning.
Förändrade narrativ: Bojkotten har drivit fram debatter om medskyldighet i traditionella medier, på universitet och inom kulturinstitutioner. Ett exempel är protesterna kring Eurovision Song Contest 2019 som hölls i Tel Aviv.
Gräsrotsrörelsen är stark: Över 1000 kulturarbetare har undertecknat Artists for Palestine-löftet, och det irländska fackförbundet ICTU har officiellt ställt sig bakom BDS.
Påverkan
I media